...och jag tycker inte att det var länge sen jag skrev här senast, men när jag nu kollade, så var det den tredje december!!! Hoppsan!!! Ja, där ser man hur min tid ser ut. Och det är det här som är typiskt för MIG och TIDEN numera, jag har en alldeles egen tidsuppfattning.

Som här om dagen, när en kompis sa, att hon skulle resa till sin bror nästa fredag för att fira jul och jag tänkte "att hon reser så långt i förväg"  Men så igår upptäckte jag, att det bara är en vecka kvar till jul och då förstod jag varför hon skulle åka nästa fredag  

Den här upptäckten gjorde att jag samtidigt insåg, att jag inte alls har så mycket tid på mig för allt som jag tänkt hinna med till jul  Idag hade jag i alla fall storslagna planer på att städa, ta ner granen från vinden, klä den.... men då satte sig kroppen på tvären med att protestera med VÄRK i ben, rygg och armar  På det viset blev det ju detta istället  så inget ont som inte har något gott med sig  

Jag är i alla fall glad, att jag kunde åka iväg och handla julklappar förra veckan, så jag slipper göra det också denna vecka. Jag hade ett tag tanken att göra det som nu, eftersom jag levde i tron att det var drygt ett par veckor kvar till jul.

Det låter ju helt galet att man kan ha så dålig koll på dagar, datum, tider....... Hade någon sagt det till mig bara för ett år sen, att jag skulle bli sån här, då hade jag skrattat ut den personen. Aldrig, inte jag!! Men nu sitter jag här, med mina almanackor, dagboken och ändå..........det hjälper inte!!!

Huvudsaken är ju att jag är MEDVETEN om att jag har NOLL KOLL så jag dubbelkollar viktiga datum, tider och sen bryr jag mig inte om att jag "strular" med tiden i övrigt  

Sen jag fick min MS-diagnos så känns det som om jag äntligen har "landat" i mig själv, jag har fått ro i kropp och själ. Det kan nog låta konstigt, att en sjukdom kan ge ro i själen men för mig så är det så.

Jag har fått svar på alla underliga smärttillstånd jag haft under många år i.o.m diagnosen och det ger mig lugn och ro  

Smärta är jag van med eftersom jag har svår migrän och det är den enda smärta jag INTE kan acceptera!!!

Ute faller snön i stora flingor....

Härinne hörs bara Ronjas   svaga snarkande, hon sover på sin favoritkudde i soffhörnet. Alva   Kajsa sover på mattan. Det är lugnet före stormen  den storm som det blir när dammsugaren sätts på och katterna flyger åt alla håll  för lite nytta måste jag göra......ett golv i taget, då och då  

Ska försöka skriva innan jul men om min "tid" felar så vill jag redan nu påminna om, att julafton är till för barnen    och att de vill ha nyktra föräldrar och anhöriga!!!

Sköt om er och EN RIKTIGT TREVLIG JULHELG//Kram, Gunsan